Valrörelsen börjar närma sig sitt slut och nu har alla valplattformens punkter avhandlats i videor på Instagram och Facebook. Vårt andra fokusområde har varit demokratifrågor där jag i video efter video avhandlar flera punkter för att bevara och utveckla svensk demokrati. Idén om den sekulära staten och idén om demokrati är samma andas barn, nämligen upplysningsfilosofins. De punkter jag pratat om är
– Motverka antidemokratiska krafter; gör det svårt att montera ned demokratiska institutioner!
Principen om maktdelning, rättsväsendets och medias oberoende är exempel på principer som hör den liberala demokratin till och som utmanats och utmanas på flera håll i västvärlden. Att motverka uppluckring av dessa för att värna den liberala demokratin är en övergripande uppgift.
– Värna och utveckla den akademiska friheten!
Bland det första som försämras, när demokratin i stort gör det, är den akademiska friheten. Akademins ansvar är att stå upp för fakta och kunskap och på så vis ge befolkningen den information som behövs för att göra ett informerat val. Att värna och förbättra förutsättningarna för det ser vi som högt prioriterat.
– Gör partipolitik enklare: Inför enhetsvalsedel!
Ett vitalt demokratiskt klimat, likt ett vitalt företagsklimat, röjer omotiverade hinder för små aktörer att växa i kraft av sin idé. Att de politiska partierna själva ska ansvara för utformning, beställning och distribution av valsedlar är en omotiverat hög tröskel för små partier som tar tid och energi från viktigare saker. Dessutom är alla valsedlar som trycks upp ett oerhört slöseri med papper och gör valen som sådana dyrare än vad de hade behövt vara.
– Gör som Finland: Renodla personvalet!
Till syvende och sist är det personer som sitter på väljarnas mandat i en representativ demokrati. Ska vi ha ett personvalssystem så kan det lika gärna renodlas på Finskt vis. Där förses alla kandidater som är valbara i valet med en siffra, som framgår i vallokalen och som sedan anges på enhetsvalsedeln. Enkelt. Elegant.
– Att rösta blankt är också ett budskap: redovisa blanka röster tydligare!
Vissa väljare kan vilja markera att det inte finns något parti som är gott nog. Vi föredrar att man gör det via en blank röst framför att inte rösta alls, men för att bidra till detta måste den blanka röstens betydelse diskuteras mer, inte buntas ihop med ”felaktiga röster”, för det är de inte.
– Öka förutsättningarna för att min röst får påverka: Inför möjlighet till andrahands-röst!
Ett starkt demokratiskt system förmår att så bra som möjligt återspegla viljan hos den myndiga befolkningen. Samtidigt finns det praktiska skäl till att inte ha alltför små partier i våra parlament, utan istället tillämpa en spärr på några procent för att få mandat. Problemet är att den som röstar på ett parti som inte når upp till spärren i praktiken slösar bort sin röst. Det gör människorna fega med sina röster och den politiska miljön i stort mindre nyskapande. Istället bör vi ge alla möjligheten att ange ett andrahandsalternativ på valsedeln, så att rösten går över till det partiet om det första inte klarar spärren. Enda nackdelen är att det tar en aning längre tid att få fram ett valresultat, men det är ett billigt pris för alla fördelar det medför.
– Låt inte kommun- och regionalpolitiken komma i skymundan: Separera valdagarna!
När det kommer till valdeltagande kan vi inte bara diskutera kvantitet, vi måste också tänka lite kring kvalitet. Att oreflekterat rösta likadant i våra tre olika val, utan att egentligen ha koll på partiernas politik på regional eller kommunal nivå eftersom rikspolitiken tagit all medial uppmärksamhet, är inte att göra ett medvetet val. Vi har lagt viktiga politikområden på mer lokal nivå utifrån principen att beslut ska fattas så nära de som berörs av besluten som möjligt. Hur bra vi lyckats med denna princip kan diskuteras separat, men faktumet att graden av hur insatta folk är i politiken på lokal nivå är lägre än vad den är på nationell nivå torde vara odiskutabel. Det är också visat att vi blir mer politiskt insatta överlag när det är valrörelse och hög allmän politisk medvetenhet är bra för demokratin. Det följer alltså att det är bra för demokratin att diskutera politik och ha val oftare. Vissa oroar sig då för det kvantitativa valdeltagandet, men det finns andra medel för att öka det!
– Stöd föreningsverksamheten, inte minst för demokratins skull!
Föreningslivet är demokratins grund. Inte bara är partierna själva ideella föreningar, de är ofta associerade med andra typer av föreningar i civilsamhället, exempelvis fackföreningsrörelsen eller arbetsgivarorganisationer. Men även föreningar som till synes inte har något med politik att göra har en intern process som liknar den i politiken och kan lära de som engagerar sig även där om demokrati. Dessutom skapas kontakter med människor, nätverk, och möjlighet att diskutera frågor som är, om inte direkt politiska, så något associerade därtill. Allt detta främjar demokratin!
– Verka för god transparens i politiska processer!
I en representativ demokrati kan avståndet mellan folket och de folkvalda inte bli för stort. En lösning är att oftare synas på gator och torg som i en valrörelse, som vi som sagt vill ha ofta, men det finns också en vits att bjuda in allmänheten till politisk diskussion såsom rådhusmöten och liknande. Medias möjligheter att granska politiken även lokalt måste vara god.
I denna valrörelse har också en annan funktion hos media blivit relevant för oss som parti, nämligen en jag inte tycker att de skött: Uppgiften att låta olika politiska idéer få synas för att kunna diskuteras öppet inför befolkningen. Trots att vi försökt pocka på lokalmedias uppmärksamhet har vi tyvärr ignorerats. Däremot kom det nyheter om att någon fått sin trädgård uppbökad av vildsvin… Jag ska som politiker inte kritisera nyhetsvärderingen alltför hårt, men jag kan tycka att det är märkligt att man i valrörelse inte visar mer nyfikenhet för nya politiska idéer.